Båt

Richard Larsson och Philip Littson fortsätter med testerna av Flighter. Söndagen den 6 mars utförde de släpprov efter motorbåt för att få bättre koll på hur deras avancerade skapelse agerar i sjön. Kjell Lagerberg var på plats och fotograferade.

SBK-medlemmen Richard Larsson och hans kompis Philip Littson har varit ute på Värtan och testat sin bärplansbåt Flighter. Deras projekt är avancerat, att skapa en foilande, seglande bärplansbåt. Testdagen med utgångspunkt från SBKs hamn gav mycket information om hur de ska ta projektet vidare.

– Det är framför allt lovgirigheten som ställer till problem. Båten vreds hela tiden upp i vindögat och vi behöver nog en fock för att kunna segla igång farten, säger Richard.
– Vi får gå tillbaka till ritbordet.  Kanske vi får släppa tanken om segling och istället fundera på eldrift, men sånt är dyrt. Vi får se hur vi gör.

På väg ut ur SBKs hamn.              Samtliga foton: Kjell Lagerberg

Flightern ligger nu på SBKs hamnplan och den som går förbi har lätt att se att det här är en avancerad skapelse. Richards slutkommentar från testseglingen på hemsidan flighter.se gör detta tydligt:

”Dagens övning gav oss ett bekymmer som är svårt att lösa.
Vi hade räknat med att sidokraften från seglet mer än väl skulle tas upp av de två bakre stora rodren. Det visade sig att dess korta korda gör att vattnet rinner förbi i farter mellan 0-1 knop. Alltså går det inte att skota seglet utan att nosen hänger kvar och aktern driver ner åt lä.

Med uppfälld framfoil uppträdde hon mer som en vanlig segelbåt. Nu vet vi varför alla segelbåtar (reds.anm. läs segelbåtar med bärplan) har foilen så tätt ihop, man måste ha seglets tryckcentrum nära den främsta vingens tryckcentrum. Att ha de lyftande vingarna tätt i längsled gör det svårt att hålla höjden stabil, så det är inte intressant för oss.

Som tur är har motorbåtar inte samma problem med avdrift.”

Läs mer om testseglingen på flighter.se, klicka här

Snart dags att ta upp båten. SBKs vaktchef Christer Ramstedt ger följande råd för att undvika stölder på land:

# Töm båten på värdefulla föremål snarast efter upptagning.
# Ta bort propeller och lös bränsletank
# Läs dina försäkringsvillkor exempelvis avseende förvaring av utombordsmotor.
# Ta lämpligen bort utombordsmotor/drev/växelhus och förvara på annan plats eller
# Kedja fast utombordsmotor/drev/växelhus med kraftig kedja runt växelhus.
# Ta bort motorhuven på utombordare, förvara på annan plats.
# Märk gärna båten/motorn med Securmark/DNA/ installera spårsändare.
# Lås även fast din båtstege för att undvika intrång i båtarna.
# Se till att grindar och dörrar inom klubbområdet är låsta.
# Se till båten med jämna mellanrum och rapportera iakttagelser.

Övrigt
# Märk båten med namn och telefonnummer i enlighet med klubbens regler.
# Tillämpa klubbens miljöregler.

Från och med den 1 maj 2022 måste man ha förarbevis för att få köra vattenskoter. Men du som redan har ett förarintyg för fritidsbåt, ett manöverintyg för högfartsbåt eller ett kustskepparintyg som är utfärdat av Nämnden för båtlivsutbildning före den 1 maj 2022 har rätt att köra vattenskoter med ett sådant intyg till och med 30 april 2023.

 

Efter den 30 april 2023 krävs en speciell utbildning för att få förarintyg för vattenskoter. Redan nu kan du dock ansöka om förarbevis för vattenskoter med din tidigare behörighet som grund. Förarintyg, Kustskepparexamen och andra högre behörigheter som tas före 1 maj 2022 gäller också. Så du som redan har ett av ovanstående intyg, och vill ha möjligheten att köra vattenskoter efter den 30 april 2023, bör läsa igenom Transportstyrelsens övergångsbestämmelser.

Läs mer hos Transportstyrelsen ”Förarintyg för vattenskoter”, klicka här. 

Läs mer hos Nämnden för båtlivsutbildning

SBK kan stoltsera med att ha en av skärgårdens vackraste båtar i sin flotta. Hon heter ”Astrella” och är en närmare 15 meter lång skönhet, född 1913. Som 108-åring startade hon säsongen 2021. Foto: Sune Petersson

Lars Östervall är SBKs ordförande och tillsammans med hustrun Gunilla har de ägt motorjakten Astrella i över 30 år. Varje år, efter många arbetstimmar, har hon gått i sjön i ett skick som är smått otroligt. Fernissan blänker som om det vore en spegel.
I år är inget undantag. Tvärtom. Hon har genomgått en reparation efter ett roderhaveri följt av en smärre grundstötning som inträffade sensommaren 2020. Nya spant i akterskeppet, några nya bord, nytt roder med mera. Och kanske det som syns mest strax före sjösättning – en blänkande ny bronspropeller som gör henne om möjligt än mer attraktiv.

M/Y Astrella är ritad av motorbåtslegenden C.G. Pettersson och byggd på Bröderna Larssons varv i Kristinehamn.

Se hur sjösättningen av ”Astrella” gick till på SBKs hamn genom Sune Peterssons kameralins:

Han har gjort det många gånger förr och han gör det igen. Lars Östervall inför sjösättningen av Astrella 2021.

Det nya rodret har en profilerad akterkant som ska ge ett mer effektivt roderutslag.

För båtintresserade är det här signerad konst.

Kolla här! Nytt för i år – förgyllt akteremblem. Titta noga, samtliga skruvskallar är förgyllda och lodrätt monterade.

Klart för sjösättning.

”Ja, ta i då!”

Skönt att broder Hyster kan hjälpa till.

Mot spolplattan…

…framme.

Asså, sicken båt!

Allt gick bra. En eloge till hela sjösättningsteamet! Strax efter den här bilden togs låg i Astrella i vattnet. Som brukligt är med träbåtar ska de gärna hänga i slingers några dagar så att, i det här fallet hondurasmahognyn, sväller. Lars hade spolat vatten inne i skrovet redan innan sjösättning och var glad över att länspumpen gick igång direkt. Med andra ord någon fara för att ”Astrella” ska ta in vatten är minimal. Visst, en hel del jobb kvarstår men snart kan Lars och Gunilla njuta av sin jakt och sköna stunder i Stockholms skärgård. Vill du veta mer om hur Lars och Gunilla kan konsten att njuta av ”Astrella”? Läs mer genom att klicka här.

Läs mer om ”Pettersonbåtar” på sjöhistoriska.se, klicka här

 

Under lördagen kappseglade ett tjugotal båtar förbi Skärsätra båtklubb och de flesta åskådare trodde väl att det var Lidingö Runt som pågick. Men nej det var en träningssegling.

På grund av coronarestriktioner  ställdes vårens Lidingö Runt in och är nu planerad att gå av stapeln den 18 september. Lidingö Sprint ”Shorthanded”, det vill säga när besättningen består av endast två personer ombord, var från början planerad att seglas i höst men flyttades till lördagen den 8 maj.

Men så var det igen det här med Coronaviruset som kraftigt begränsar tävlingsverksamhet.  Ändå lyckades arrangören Lidingö Segelsällskap få drygt 20 båtar till start. Hur gick det ihop? Jo, genom att istället anordna en träningsverksamhet med en träningssegling.  Lidingö Sprint ”Shorthanded” blev träning i distanskappsegling.

Snurrigt va?

En annan typ av snurr kunde fotografen Sune Petersson beskåda när han stod välplacerad på en klippa vid Kappsta. Vid hissningen av en gennaker snurrade liken ihop sig så att seglet aldrig kunde fyllas.

Det kan vara lätt att småle åt en sådan fadäs men det är också lätt hänt. Men nu var det också så att det tog lång tid för besättningen att reda upp situationen. Varför? Istället för att snabbt ta ner gennakern på däck och reda ut trasslet och sen hissa igen tog de ner genuan, vilket gjorde saken ännu värre. De två välfyllda delarna av gennakern var helt omöjliga att räta ut. Till slut tog de ner gennakern, rätade ut liken, hissade och när seglet fyllde sköt båten fart.

Nu må besättningen vara förlåten, för det var ju som sagt bara träning och det visade sig att besättningen kan ha varit unga jolleseglare. Efter en googling på SWE 9164 kom följande rader upp:

”New Generation Sailing Team – Joint Venture SWE 9164
Ge jolleungdomar möjlighet att fortsätta kappsegla efter jolletiden, träning i storbåtssegling och ge havskappseglandet i Oxelösund ny vind i seglen! Följ vår satsning mot ORC-VM 2021!”

En sak till; det är inte lätt att göra en sån manöver med bara två personer ombord

SBK önskar New Generation Sailing Team lycka till!