Klubbhuset
Med allt från årliga grillfester och vardagligt fika till föredrag och möten.
Klubbhuset är den givna samlingsplatsen för oss medlemmar, så har det varit sedan klubbens begynnelse.
Självklart måste en båtklubb ha ett klubbhus. Vi tycker givetvis att vårt är världens flådigaste och mer än väl fyller sin funktion.
Det används ofta. Klockan 14:00, varje vardag, året runt går kaffebryggaren igång i klubbhusets kök. Koppar ställs fram – det är dags för ”tvåfikat”. SBK:s stammisar slår sig ner vid det runda furubordet och samtalsämnena drar igång. De handlar om båtar och båtliv, tips och råd men också om mycket annat som är viktigt i livet.
Sen är det förstås bra att ha ett klubbhus för möten, utbildningar och långa vaktnätter.
Det är även navet för information. Här finns vaktliggare, pärmar med ordningsregler och stadgar, SBKs många historiska fotoalbum och den gamla hederliga anslagstavlan.
Vill man bara sätta sig ner och läsa en båttidning eller en god bok om skärgården går det också bra. Eller varför inte en privat fest? SBK:s medlemmar har möjlighet att hyra klubbhuset för en modest penning.
Ganska omgående efter klubbens bildande 1930 drog jobbet (ideellt då som nu) igång med att skapa en fungerande hamn och hamnplan. Viktigt att få till var medlemmarnas egna förrådsskåp så de byggdes först och de byggdes väl för de står kvar än idag.
Direkt vid infarten från dåvarande Sveavägen, idag Skärsätra Hamnväg, stod det första klubbhuset – litet som en “friggebod” men med sirlig snickarglädje på gaveln.
Från snickarglädje till militärbarack. Ett nytt klubbhus stod klart 1947. Det var ursprungligen en militärbarack som under andra världskriget användes som förläggning vid flygspaningstornet i Bergsätra.
Baracken som var monterbar, flyttades i delar och uppfördes på sin nuvarande plats på klubbens område.
Den som idag går längst in i klubbhuset befinner sig då i den del av huset som uppfördes 1947. En utbyggnad till ett betydligt större hus skedde 1994 där den gamla sydfasadens stil blev riktmärke för den nya. På så sätt fortsatte fasaden att vara klubbhusets ansikte ut mot hamnen.
